DEMOGRAFISK SÅRBARHET FÖR SVENSK-NORSKA GRÄNSKOMMUNER 2019
Sverige och Norge har den längsta statsgränsen mellan två länder i Europa. Förutom gränsen finns det inget större sjöområde som skiljer länderna åt. Den är drygt 160 mil och har till stora delar varit oförändrad i flera århundranden.
Längs med gränsen finns en sammanvävd historia, utbredd språkförståelse och likartad samhällsmodell. På den svenska sidan finns det ett 20-tal kommuner och på den norska ett 30-tal. Oavsett på vilken sida om gränsen som kommunerna ligger råder till stora delar samma utmaningar, vilka flertalet är kopplade till kommunernas åldersmässiga struktur. Det gäller bland annat att upprätthålla välfärdstjänster, såväl de som är lagmässigt reglerade som de som är nödvändiga för att motverka utflyttning.
Även sett ur ett större nationellt perspektiv så står Norge och Sverige, likt stora delar av övriga Norden, inför samma demografiska utmaningar. I respektive land diskuteras hur kommuner inom en region bör samarbeta mer för att kunna hantera de framtida problemen. Men det sker ingen utbredd diskussion på nationellt plan hur kommuner längs med den svensk-norska statsgränsen kan samverka, precis som de kan göra med grannkommunerna i sina egna länder, för att möta de demografiska utmaningarna.
Skulle det vara möjligt – och när blir det helt nödvändigt – att utveckla en ökad arbetsfördelning av samhällsservice mellan gränskommunerna för att hantera den demografiska utvecklingen? Tillsammans med norska ambassaden i Stockholm avhöll fonden den 8 april 2019 ett seminarium kring gränskommunernas demografiska sårbarhet. Som underlag till diskussionerna fick forskningsinstitut Nordregio i uppdrag att ta fram en specifik rapport. I samband med seminariet presenterades också exempel på hur gränskommunerna har löst några av sina problem genom samverkan inom hälsosektorn. Även konkreta exempel på samarbete i gränskommittéerna redovisades.
UTBYTE MELLAN STOCKHOLM OCH OSLO - RAPPORT HÖSTEN 2018
Sveriges investeringsvolym i Norge är mer än tre gånger så stor som Danmarks och Finlands tillsammans. Norska företag äger flest utlandsägda företag i Sverige, främst inom tjänstesektorn, vilket är en trend som varit starkt positiv under lång tid. Under de senaste tio åren har antalet sysselsatta i norskägda företag i Stockholms län fördubblats. Norges varuimport är störst från Sverige, och Sveriges växande tjänsteexport går i huvudsak till Norge. Detta framgår av en rapport om kontaktintensiteten mellan Stockholm och Oslo. Rapport är sammanställd av Mälardalsrådet, Stockholms läns landsting/TRF, Osloregionen och Oslo-Sthlm 2:55.
